Sälj! - Recension

Som jag nämnt i tidigare inlägg så har jag kommit in i en period då jag gillar att läsa självhjälpsböcker, dvs böcker jag ska kunna läsa för att sedan bli expert på ämnet.. eller kanske inte riktigt, men nästan. De senaste böckerna jag läste i denna genre var Omgiven av idioter och Omgiven av psykopater som båda handlade om hur du kan läsa av andra människors personlighet och hur de ”fungerar” rörande socialkompetens. Detta är något som jag har tagit med mig ut i mitt vardagliga liv och använder det ganska flitigt både medvetet och omedvetet för att läsa av människor i min omgivning.

Dock är det inte dessa böckerna jag ska recensera idag utan den här gången handlade boken om hur man lär sig att sälja. Boken beskriver hur man gör för att sälja vad som helst till vem som helst, något som intresserar mig väldigt mycket.

Jag skulle inte vilja hävda att jag är någon särskilt bra säljare själv men jag hoppades att genom att läsa denna bok kunna lära mig några knep om hur jag kan bli bättre. Jag tycker även att boken är väldigt spännande upplagd eftersom den är skriven av New Yorks främsta mäklare Fredrik Eklund. Fredrik beskriver inte bara hur man gör, eller vad man säger för att bli bra på att sälja, utan han berättar även sin livshistoria. Hur han gick från att vara en lite obetydlig svensk kille till att bli New Yorks främsta mäklare. Han berättar hur hans vardag ser ut, hur han planerar sin dag och hur han gör för att får tid allt han vill och måste göra. Vi får även lära oss hur man bör se ut och bete dig för att bli en attraktiv säljare, men även hur du får ett framgångsrikt liv, rent allmänt

Innan jag läst boken kände jag inte till författaren Fredrik Eklund men jag måste ändå säga att jag tyckte de var intressant att höra hans historia och att han använde sitt eget liv som exempel. Författaren skäms inte direkt för att berätta om pinsamma händelser och rejäla misslyckanden.

Boken är skriven på ett väldigt lättsamt sätt och det känns som att han pratar med en, istället för att jag sitter och läser en bok. Texten blir betydligt mer familjär och mycket lättare att ta till sig, och den blir definitivt roligare att läsa än bara vanlig tråkig text. Här blandas ”allvarligare” texter med skoj, skämt och pinsamma missöden. Det känns på något sätt skönt och betryggande att veta att till och med New Yorks främsta mäklare, som säljer lägenheter till kändisar för ofantliga summor, även han har klantat till det så illa att han varit tvungen att fly hals över huvud mitt under ett möte, utan att säga något och sen aldrig höra av sig igen. Plötsligt känns det liksom inte lika jobbigt om man själv skulle klanta till ett möte i framtiden.

Jag gillar att texten inte bara är en uppställd lista av en massa punkter man ska följa, utan istället väver författaren in lärdomarna i texten på ett snyggt sätt. Jag har läst liknande självhjälpsböcker tidigare där varje kapitel har varit en lärdom och där författaren har ägnat hela kapitlet åt att bara diskutera fakta. När man gör så blir det lätt statiskt och tråkigt.

Här börjar författaren med att berätta vilken tips vi ska lära oss i detta kapitlet, varpå han berättar en historia, som han har varit med om, där detta tips tydligt framkommer. Antingen för att författaren inte följde tipset själv och fick ångra sig, eller där han använde tipset och han berättar hur bra det blev. Vi får helt enkelt höra om tipset ”in-action”.

Boken lyfter även tydligt fram att det är du, i din helhet, som säljer. Det handlar inte enbart om vad du säger eller gör. Utan det handlar lika mycket om hur du ser ut, hur du står och hur du går. Tyvärr så finns det inga fusk i verkligheten, hur mycket man än vill, så finns det inte något färdigt manus skrivet till dig för hur du ska agera eller vad du ska säga för att ro hem en försäljning eller för att nå toppen. Detta är förstås något som vi har fått höra sedan vi var små, att det inte finns någon snabb och enkel väg till toppen, men boken visar och förklarar tydligt att det är ett helhetsintryck som säljer och att det inte spelar någon roll om du är världens skickligaste säljare om du har tre nummer för små kläder och ser ut som att du inte sovit på två dar, då lär ändå inte sälja särskilt mycket.

Boken var spännande, underhållande och lärdomsrik. Är jag en fullfjädrad säljare, redo att ta mig an New Yorks främsta märkligare? Nja kanske inte direkt, men jag har lärt mig en massa nya knep och tips som jag kommer att ha användning av i framtiden. Som med alla böcker av den här typen så kommer jag knappast komma ihåg allting som sagts i boken, men jag kommer definitivt minnas några knep och de kommer jag att ta med mig till framtiden. Boken var rätt minnesvärd, så det här är absolut en bok jag kommer minnas och rekommendera till alla som kan tänkas tycka den är intressant.

Har du läst sälj? Vad tyckte du? Håller du med mig eller tycker du att jag har helt fel? Jag ser fram emot att höra vad ni tycker i kommentarerna!

Tills nästa gång! Trevlig läsning!

---

Titel: Sälj! Konsten att sälja vad som helst till vem som helst

Författare: Fredrik Eklund

Förlag: Ekerlids

ISBN: 9789187391583

Comedy Queen

Det här är en bok som jag måste erkänna att jag inte riktigt vet vad jag ska säga om. Inte för att den var dålig utan för att de berör ämnen som jag inte har någon erfarenhet av.

Boken handlar om Sasha och hur hon ska försöka gå vidare i livet efter att hennes mamma tagit livet av sig på grund av depression. Hur ska Sasha gå vidare nu när mamma inte längre finns och hur kan Sasha undvika att gå samma väg som sin mamma. Sasha vill inte bli som mamma. Mamma var alltid ledsen och det gjorde att alla andra runt omkring också blev ledsna. Därför måste Sasha se till att alla alltid är glada runt Sasha och skratta och har kul. Sasha skapar till och med en lista med allt som hon måste göra och allt hon absolut inte får göra för att hon inte ska bli som mamma.

Som ”vuxen” (i alla fall i detta sammanhanget) så kan jag förstå att det är svårt för 12 åriga Sasha att kunna förstå vad det verkligen är som har hänt med mamma. Allt Sasha vet är att mamma numera är borta och att hon inte kommer tillbaka. Hon är för liten för att förstå allting runt omkring, som att mamma har varit deprimerad. Sasha såg bara att mamma var ledsen och mådde dåligt, att det varken var mammas eller någon annans fel och att mamma inte kunde hjälpa det, det förstår inte Sasha.

För mig som vuxen tycker jag att boken visar väldigt tydligt hur barns tankegångar är ganska ”logiska”. De läser inte mellan raderna och de kan inte riktigt förstå det som inte skrivs ut i klartext. Alla vuxna säger hela tiden till Sasha att hennes mamma var deprimerad, att hon var ledsen och mådde dåligt. Sasha drar alltså slutsatsen, som de barn hon är, att mamma var alltid ledsen och de gjorde alla andra runt omkring väldigt ledsna och det var därför hon dog. Så om Sasha alltid är glad och får alla att skratta så kommer inte Sasha att dö så som mamma gjorde.

Jag tycker att boken på ett väldigt bra sätt visar hur svårt det kan vara för barn att hantera döden eftersom det är ett så svårt ämne att hantera och prata om. Att barn i vissa fall tror sig vara skyldig till någons bortgång eller, som i Sashas fall, är livrädd för att hon ska gå samma väg som sin mamma om hon inte är försiktig.

Jag tycker boken på ett väldigt bra sätt förklarar för våra yngre läsare att döden är fruktansvärd och hemsk, men ibland är det tyvärr sånt som händer och det är ingens fel.

Jag är hyfsat van vid att läsa böcker i kategorin 9-12, men de böckerna jag har läst har nog mestadels varit för åldrarna 11-12. Comedy Queen upplever jag som mer för 9 år än för 12. Språket är väldigt enkelt skrivet och hela storyn känns anpassad för den yngre läsaren. Inte sagt att det är något dåligt, jag är långt över både 9 och 12 och jag gillade boken, men det kändes att boken var riktad till den lite yngre läsaren.

Det blir tyvärr en väldigt kort recension den här gången. Jag gillade boken och tyckte att den har ett väldigt bra budskap. Som vuxen och som någon som varit så lyckligt lottad att jag aldrig upplevt någon bortgång i en nära relation, har jag lite svårt att relatera till Sasha, men jag är rätt säker på att det är en ”jag-grej” och inte bokens fel. Och eftersom jag inte själv har någon erfarenhet av detta ämne känner jag att jag har lite svårt att prata om boken särskilt ingående.

Därför tänker jag avsluta här. Jag gillade boken och gav den 4/5 i betyg.

Har du läst Comedy Queen? Vad tyckte du? Tycker du att jag har helt fel, eller håller du med mig? Jag ser fram emot att höra vad ni tycker i kommentarerna! Eller varför inte hoppa över till instagram och diskutera boken där!

Till nästa gång! Trevlig läsning!

---

Titel: Comedy Queen

Författare: Jenny Jägerfeld

Förlag: Rabén & Sjögren

ISBN: 9789129706406

Eliza och hennes monster - Recension

Boken handlar om Eliza en tonårstjej som går på högstadiet på dagarna, men kvällarna tecknar hon och skriver sin egen serie Monsterhavet som har blivit super populär. Hon har flera miljoner läsare på sin hemsida varje gång hon lägger upp en ny sida ur serien. Men ingen vet att det är Eliza som lägger upp den, mer än hennes familj. På nätet går hon nämligen under sitt användarnamn LadyConstellation. I skolan är Eliza en tönt utan vänner. Hon sitter mest och rita nya bilder till serien på rasterna och pratar inte med folk, Elizas vänner finns på nätet.

Tills det en dag börjar en ny kille i klassen, Wallace, och till Elizas stora förvåning ritar Wallace fanfiction av Monsterhavet.

Men en dag går allt åt skogen när Elizas riktiga identitet kopplas samman med LadyConstellation och plötsligt vet alla att Eliza är skaparen av Monsterhavet. Efter det går allting utför.

Det här är en bok som jag verkligen kan känna igen mig i och jag förstår verkligen Eliza. Inte för att jag har någon superkänd hemsida med miljontals besökare varje dag, men jag känner igen känslan och frustrationen som hon upplever. Alla har vi haft något eller skapat något som vi verkligen har älskat, och det har varit ens egen grej. Något som bara är ens alldeles egna. Det kan vara allt från en oupptäckt strandremsa där du brukar sitta och njuta av ensamheten eller kanske har du upptäckt att matbutiken alltid är alldeles tom på folk kl 11 på torsdagar. Om det då är fullt med folk på stranden eller i matbutiken när du kommer dit en dag kommer du antagligen bli ganska frustrerad. Det här var ju din ”hemlighet”, ditt alldeles egna, och nu känner alla till det. Precis så känner Eliza när alla får reda på att det är hon som har skapat Monsterhavet.

Monsterhavet är något som Eliza började skapa för att hon älskade att rita, det var hennes lilla ”skapelse-bebis”. När hon sedan la upp det på nätet och skapade ett forum så visade det sig att det fanns en del som gillade det hon gjorde. Men på något sätt förblev serien Elizas på något vis. Hon lyckades liksom gömma sig bakom sitt användarnamn och genom att aldrig läsa kommentarerna, för att inte bli påverkad, förblev det hela Elizas.

När alla sedan får reda på vem Eliza är och att det är hon som har skapat Monsterhavet spricker den här lilla bubblan som Eliza och hennes serie har befunnit sig i.

Samtidigt handlar det också om oron i att totala främlingar på nätet plötsligt vet var Eliza bor. Folk kan ringa till hennes hus, hur som helst eller plötsligt bara dyka upp utanför hennes dörr. Internet är lite som en livsfarlig kobra. Vi tror alla att det är vi som har kontrollen och vi tycker att det är jätte roligt att leka med kobra, tills den en dag vänder sig om och hugger oss i handen. Och plötsligt inser vi att vi aldrig egentligen hade någon kontroll, att kobra egentligen bara lekt med oss och inte tvärt om. Vi vet alla faran med internet och att man ska vara försiktigt, det visste Eliza också, och det var därför hon var så mån om att hålla sin sanna identitet dold.

Eliza är en karaktär som det nog är många som kan känna igen sig i. Hon är blyg, aningen tillbakadragen och lite intetsägande. Hon går genom skolan dag in och dag ut utan att någon egentligen ser henne. Hennes enda vänner har hon träffat på nätet efter som de som går i hennes skola inte duger någon av dem. Hon bråkar med sina bröder, precis som vem som helst gör och hon har ett brinnande intresse för hobby.

När det kommer Wallace så tyckte jag att han var helt okej, till en början. Jag håller helt med när både han och Eliza förklarar att det ibland kan vara lättare att chatta med en person online men när man sedan träffas så blir det märkligt pinsamt och ingen vågar riktigt säga någonting, det håller jag helt med om. Däremot tycker jag det känns väldigt udda att han inte klarar av att prata högt i folks närhet och att han istället skriver på lappar till Eliza. Vi får ju reda på längre fram varför han gör så, men ändå. Det var något med det som jag inte riktigt tyckte lät trovärdig, det kändes konstlat och märkligt.

Och när det kommer till hans reaktion på avslöjandet av Elizas hemliga online identitet så tycker jag att det är fullkomligt oacceptabelt. Att han blir arg och besviken för att hon inte berättat tycker jag är helt okej, det är förståeligt. Med det är det som han gör sedan. När han kommer för att bli sams med Eliza och han försöker tvinga henne, med hjälp av dåligt samvete. Eliza mår skitdåligt över allt som har hänt och blir rent ut sagt trakasserad både online, men även i sitt eget hem av främlingar som försöker ringa till henne och liknande. Hon mår så dåligt att hon inte kunnat ta sig ur sängen på flera dagar, än mindre fortsätta på serien.

Men det skiter Wallace i. Han klampar in och försöker ge Eliza så dåligt samvete att hon ska fortsätta på serien i alla fall, för Wallace skull. Jag blev faktiskt skit arg när jag läste det och började faktiskt hatar Wallace karaktär efter den händelsen. Och till på köpet så gör han det inte bara en gång, han gör det TVÅ gånger.

Eliza åker hem till Wallace några dagar senare i hopp om att de ska kunna prata och bli vänner igen. Men han fortsätter försöka ge henne dåligt samvete över vilken dålig kompis hon är som inte ställer upp och hjälper Wallace när han verkligen behöver det. Att Wallace får ut vad han vill och behöver ur situationen är tydligen viktigare än hur Eliza mår eller deras vänskap. Hur Eliza kan bli vän med honom igen efter det där, det förstår inte jag. En sabla skitstövel det är vad han är, och en egoist.

Jag tycker boken är otroligt inspirerande särskilt Eliza och hennes skapelse. Man blir så inspirerad av vad hon har lyckats göra att man omedelbart vill kasta sig på närmaste dator och försöka skapa något liknande. Tyvärr är jag inget vidare på att rita, så jag är tveksam till att det skulle kunna bli en karriär för mig. Men det är så otroligt coolt att läsa om hur Eliza skapat något för att hon själv ville det, för att hon tyckte det var kul och sen plötsligt så har det blivit jättestort. Hon har flera miljoner tittare på hennes hemsida, som hon gjorde för att det var kul. Det låter så himla coolt och man önskar bara att man själv skulle kunna skapa något liknande och jag tror att den här boken kan inspirera många till att göra just det, särskilt många unga läsare. Man hör ju dagligen om folk som har gjort något på skoj, som sedan slagit igenom på nätet och nu är de superkändisar.

Serien Monsterhavet låter fantastisk och jag vill bara vet mer om den och hur det går för den. Boken är skriven som så, att den blandar vanlig löpande text med chattdialoger och bilder från serien, oftast bara en ruta åt gången.

Chattdialogen tycker jag tillför massor till serien. Eftersom Eliza umgås med sina vänner på nätet i chattforum, så tycker jag att det är en ren självklarhet att dessa dialoger ska visas upp i sitt rätta jag, istället för att det skulle ha skrivits om till flytande text.

Bilderna gillar jag också. Det pratas ju om serien hela tiden och Eliza beskriver gärna karaktärerna ingående i sitt eget huvud när hon ritar dem, men det blir ännu mer levande när vi faktiskt får se dem ritade framför oss.

Däremot så brukar där finnas små textsnuttar under bilderna som jag antar, tillsammans, ger oss en insyn i Monterhavet, men jag fick aldrig riktigt ihop det små snuttarna jag läste. Jag vet inte, jag upplevde det som att varje sådan textsnutt var en separat text och såg inget riktigt sammanhang i dem. Men det kanske bara är jag som inte såg sammanhanget.

Jag gillade boken skarpt. Eliza är en karaktär som är lätt att känna igen sig i. Texten är välskriven men lättsam och den blandas väl med chattdialoger och bilder från serien. Boken passar unga likväl som gamla och jag tror att det är många som kommer kunna läsa denna boken och verkligen känna igen sig i Elizas problem och situation, särskilt många yngre. Jag tycker boken är helt rätt i tiden, särskilt nu som så många unga lägger upp allt möjligt på nätet i hopp om att bli kändisar.

Jag ger boken 5/5! Det enda jag kan klaga på är att boken är en fristående bok, vilket innebär att det inte kommer att släppas fler böcker om Eliza. Hade detta varit en serie hade jag gladeligen slängt mig över nästa bok.

Håller du med mig eller tycker du något helt annat. Jag ser fram emot att höra vad du tycker i kommentarerna!

Tills nästa gång! Trevlig läsning!

---

Titel: Eliza och hennes monster

Författare: Francesca Zappia

Förlag: Modernista

ISBN: 9789177812180